Tyvärr åkte vi på en tung tung tung förlust idag mot Sörskogen. Det är inte så mycket att snacka om. De var bättre än oss idag. Man kan peka på den och den detaljen, att vi saknade den och den spelaren, men när allt summeras så handlar det om att vi inte kom upp i nivå samtidigt som att Sörskogen gör en bra match. 

Det är bara att bryta ihop, glömma och gå vidare. Serien och kampen om uppflyttning lever än. 

Tack Sörskogen för en bra match och tack till domaren som också gör en bra match. 

/Coach

Det var på ett regnigt Brantbrink som vi idag tog vår första seger i en tävlingsmatch på hemmaplan… sen cupmatchen mot Erikslund i februari. Ja så länge sedan är det.

Vi tog ledningen ganska snabbt efter ett skolboksexempel på hur ett anfall ska se ut och vi fortsatte att spela bra ett tag till. Sen sakta men säkert började tålamodet tryta och vårt spel blev ”smalare och smalare”.

Mål gjorde vi ändå, ledning med 4-0 i paus, men vi frångick vår plan ganska ordentligt och det pratade vi om i omklädningsrummet under vilan. Men någon större förbättring blir det tyvärr inte i andra halvlek. Visst blixtrar vi till ibland men andra halvlek blir väldigt hafsig och vi hittar liksom aldrig tillbaka till vårt trygga spel.

Vi gör ett mål till (men vi borde ha gjort minst fyra) och tyvärr åker vi på en sån där drömträff bakåt igen. Så mycket i krysset som man bara kan sätta bollen. Otroligt! Man undrar ju hur det kommer sig att tre spelare i motståndarlagen har gjort ”sitt livs balja” just mot oss i år.

Hur som helst så är sista 20-30 minuterna en transportsträcka som båda lagen bara vill bli av med. Det är kyligt och regnet bara öser ner och de flesta vill mest bara att det ska ta slut.

Det vi främst  tar med oss från den här matchen är 1-0 målet.

Seger med 5-1 sitter ju trots allt fint och nu närmar vi oss seriens avgörande på riktigt. Vi har fyra matcher kvar. Vinner vi dem så går vi upp. Tappar vi poäng så behöver vi hjälp av andra lag. Så enkelt är det.

/Coach